Veckans turismtanke handlar om Transparens
Transparens om ägandet inom turism
Transparens om ägandet inom turismnäringen – går det? Är det önskvärt och hur tar vi oss dit?
Inspirerad av Westander som håller fanan kring öppenhet högre än alla sina konkurrenter funderar jag på vilken transparens det finns kring ägandet i turismnäringen i Sverige och andra länder.
Är det ett lokalt boutiquehotell eller finns det en kedja med utländska ägare i bakgrunden? Är det samer som äger den samiska kulturella upplevelsen som erbjuds eller är det någon annan som kammar hem vinsten? Hur ska vi kunna göra medvetna beslut i val av aktör vi vill gynna när vi inte vet vem som äger turismföretaget?
Vi behöver mer transparens – men hur? Vad tror du krävs för att fler ska vilja redovisa ägandet och ser du några nackdelar med transparens som håller utvecklingen tillbaka?
Lämna ett svar